Borta bra men hemma bäst
Men vad händer när borta blir hemma och hemma blir borta?
För var gång jag åker hem till Stenungsund så känns det mer och mer att man åker bort, inte hem. Man har inom sig en tanke att allt är som vanligt där hemma, men saker och ting förändras. Människor blir äldre, de förändras, skaffar flick och pojkvänner, nya intressen osv. Och dit kommer man och undrar när allt detta hände.
Man undrar om man skulle lägga märke till detta om bodde kvar. Troligtvis inte, inte lika mycket iallafall.
Det är kontrasterna som gör skillnaden. Ju längre man är borta, desto tydligare blir kontrasten.
Men hur blir det med mig? Förändras jag? Beter jag mig annorlunda? Är jag den samma i deras ögon? Är jag någon ny i deras ögon? Eller ser de mig som den jag var och märker av kontrasten?
Detta är en balansgång, det livet man en gång hade i sin hemtrakt kommer man inte få leva igen, två år går fort, två månader har gått ruskigt fort. Mycket hinner hända fast man inte tänker på det. Det är först man ser kontrasten.
På ena sidan finns det upptäckta livet i lilla Stenungsund där alla känner alla på något sätt. På andra sidan finns livet i den Nya Staden. Där man inte känner någon än, eller jo, några har man ju hunnit lärt känna. Men kommer det sluta på samma sätt som Stenungsund? Man tröttnar på att åka samma hjulspår och drar vidare. Kanske, kanske inte. Kanske det slutar med att trygghetens Stenungsund blir slutmålet för den resan som kallas livet, chansen är stor. Men frågan är om konstrasten blir för stor i slutändan.
För i slutändan kanske det är jag som har förändrats, inte Stenungsund
Kommentarer
Postat av: Elina
Folk förändras hela tiden.. :/
Än så länge är du samma gurkan som ja lärde känna! :D
Postat av: Lynette
WOW va poetisk du e :) Men du får inte sluta komma till Stenungsund :O Kommer sakna dig då Gurk :$ :)
Trackback